Timmerhus
Lär dig mer om timmerhus

Varför timmerhus?

När vi fattar beslutet att vi vill bygga oss ett hus på landet, är den första frågan som uppstår: vilket material ska vi välja?

Oftast baserar vi vårt val på våra vänners erfarenheter samt information vi får genom annonser som beskriver för och nackdelar, och där man lägger fram vissa teorier och påståenden, som inte alltid är sanna.Det vanligaste påståendet är, att trävirke “andas”. Detta uttryck hör man ju ständigt överallt. Detta är förstås en liknelse, men vad menas då med att ett träd andas? 

Trävirke är ett organisk material. Det består av individuella celler och utrymmet mellan dem. Förutom luften i tomrummen finns det vatten där. Trävirke reagerar väl vid väderomslag, och tillåter både luft och fukt omkring sina celler, och denna egenskap kallas för “andning”. Således ger dig trävirke inte bara skydd, men det reglerar även temperaturen och luftfuktigheten.

Trävirke har en enastående förmåga att absorbera överflödsfukt och hålla en konstant nivå av 45 – 55% luftfuktighet inomhus, som är optimalt för människokroppen. På detta sätt sker en naturlig luftkonditionering. När vädret är torrt, ger det gärna av sin fukt, och absorberar utan problem överskottet. Man kan säga, att ett trähus luftar sig självt, eftersom det sker ett regelbundet luftutbyte genom trämassan. Inomhusluftutbytet genom stockar och virke är ca 30%. Dessutom avger trävirke flyktiga ämnen, som desinficerar luften. Därför anses trä vara det mest miljövänliga byggmaterialet.

Det är allmänt känt, att trä har en låg värmeledningsförmåga. Vad gäller värmeisolering, så motsvarar enligt experterna en 25 cm tjock trävägg en tegelvägg som är en meter tjock. Man anser att den optimala diametern på stockar vid husbygge är 15-30 cm, beroende på för vilket ändamål och på vilken plats man bygger. Att bygga trähus är inte säsongsbetingad, medan tegel- och betonghus inte kan byggas på vintern. Ägare av trähus hävdar, att det inte bara är lättare att andas i trähus, men att lukten av trävirket också har en lugnande effekt. Följaktligen finns det mindre risk för att gräl ska uppstå i ett hus byggt av trä!

Trähus har en stor strukturell stabilitet. Byggda av elastiska ämnen, med relativ hög draghållfasthet och tryckbärande förmåga, kan trähus med sina lågviktiga byggelement motstå stora belastningar och stötar vid temperatursänkningar och markrörelser, såsom jordbävningar. På varma träväggar finns ingen kondens, och därför utvecklas där inte svamp och mögel, som stenmurar brukar drabbas av. Unik bland byggmaterial är förmågan av trä att absorbera giftiga och skadliga ämnen som cigarettrök, formaldehyd o.a.

En betydelsefull faktor är den ojämförbara positiva effekten av ett trähus på det mänskliga psyket.

Timmerhusets historia

Man har i alla tider valt att bygga sina hus med byggmaterial som man kunde hitta på byggplatsen eller i den allra närmaste omgivningen, då detta sparar både kraft och pengar. I ett skogrikt land som Sverige har trä därför oftast varit det självklara valet. Därför är Trähusbyggandet ett grundläggande karaktärsdrag i den svenska kulturhistorien.

Timringskonsten kom till Sverige för cirka 1000 år sedan. Den kom österifrån, och ju längre västerut den nådde, desto mera förfinades den. Man började redan under slutet av 1600-talet timra med bilat timmer i Sverige. Det finns byggnader som är över 700 år gamla. Kyrkhäbret i Älvdalen i nordvästra Dalarna är daterat till år 1285 och är, så vitt man vet, Sveriges äldsta träbyggnad. Ormnässtugan, byggt 1504 - 1506, är ett annat känt gammalt timmerhus. Det var från denna gård Gustaf Wasa flydde år 1520 med hjälp av Barbro Stigsdotter.

Det finns en rad olika orsaker till varför husen bevarats så länge, några av dessa kan vara att man använt sig av bra timmer, skickligt hantverk samt att man tagit väl hand om sina hus genom åren.Timmerhusbyggnadsepoken tog sitt slut omkring sekelskiftet 1900. Sågverk erbjöd då sågade och hyvlade trävaror till bra priser. Man började bygga hus med regelstommar istället för timmerstommar. På 1950-talet började man bygga fler timmerhus igen, men då mest som mindre villor och fritidshus. Mycket inom timringstekniken glömdes tyvärr bort under de åren det fanns lite intresse. Idag sker tillverkningen både manuellt och maskinellt och det används väldigt få, traditionellt huggna knutningar, i jämförelse med de cirka 250 knutvarianter som fanns förr. Knutningarna har utvecklats i mer än 1000 år. Varje tid, och i viss mån varje landskap, hade sin speciella knut.

Hur vi bygger

Vi bygger trähus för hand. Vi har lärt oss av föregående generationers byggmästares erfarenheter och följer gamla traditioner.

Vi använder oss av flera olika timmerknuten mest Dalaknuten. Vi har lärt oss, att denna sammanfogning är den mest pålitliga, och även den mest traditionella i Sverige. Vi väljer omsorgsfullt ut trävirket för våra husbyggen, och använder oss enbart av material som har huggits ned på vintern. Vi torkar trävirket på ett naturligt sätt upp till 22 %. Detta har många fördelar – ett hus byggt av trävirke som redan har krympt, och som efter husbygget nästan inte krymper alls, kan man möblera och bo i omgående. Man behöver inte vänta ett år eller mera tills huset har satt sig, som man får göra när man använder rått trävirke. Naturligt torkade timmerstockar har mindre sprickbildningar, eftersom man torkar stockarna och sorterar ut dem som har stora sprickor.

 För uppförandet av husen föredrar vi timmerstorlek 6-8 tum. För att hålla väggtimret mellan knutarna på plats använder vi dymlingar. Det är runda pinnar som passar i hål som man borrar genom överstocken och ned till minst halva understocken.Vi isolerar med Lindrev mellan timmerstockarna.

När vi har tagit emot en beställning på ett husbygge, bygger vi hela huset i vår bygghall. Vi markerar alla olika delar, så att det blir som en byggsats. Sedan plockar vi ner det hela, och bygger upp det igen på kundens mark.
    

See building process
Se våra andra produkter